Kör man söderut från Södertälje i tjugo minuter byter landskapet karaktär två gånger: först upphör industriområdena, sedan börjar något som inte riktigt liknar vanlig svensk landsbygd heller.

I Järna finns sedan 1900-talets mitt ett antroposofiskt centrum — skolor, vårdverksamheter, odlingar och kulturliv som utgår från Rudolf Steiners idéer. Det mest synliga är Kulturhuset i Ytterjärna, med sina mjukt böjda former och sin sal.

Odlingen

Runt Järna bedrivs biodynamisk odling, en riktning som fanns här långt innan ordet ekologiskt blev en butikshylla. För kommunen betyder det gårdar som drivs vidare istället för att läggas ned, och en marknad för lokalproducerad mat som inte behövde uppfinnas på 2010-talet.

Två sorters Södertälje

Det går att bo i Järna och nästan aldrig ha ärende till staden, och det går att bo i Ronna och aldrig ha varit i Ytterjärna. Ändå är det en kommun, en budget och ett kommunfullmäktige. Skillnaden mellan ett höghus i staden och en gård utanför Järna är ungefär en halvtimmes bilväg — men den syns i vad folk tycker att kommunen borde lägga pengar på.

Tåget stannar i Järna, vilket gör orten till ett pendlarläge och inte en avkrok. Det är också förklaringen till att husen där inte är billiga.