Om man frågar någon utanför kommunen vad de vet om Södertälje kommer två svar: lastbilarna och assyrierna. Det andra svaret är lika mycket stadens historia som det första.

Hur det började

Från 1960- och 70-talen kom de första grupperna, delvis som arbetskraft när industrin behövde folk, delvis som flyktingar från Turkiet — framför allt från Tur Abdin. Senare kom fler från Syrien, Irak och Libanon. Att just Södertälje blev centrum har en enkel förklaring som gäller nästan all migration: den som kom först hämtade sedan sina.

Under 2000-talets irakiska flyktingvågor tog kommunen emot ett stort antal personer i förhållande till sin storlek, något som uppmärksammades långt utanför Sverige.

Namnen

Assyrier eller syrianer — det är två benämningar och en lång diskussion om identitet och historia som gruppen själv för. Vi tar inte ställning i den, och vi använder båda orden.

Två klubbar, en arena

Det mest synliga uttrycket är fotbollen. Assyriska FF spelade i Allsvenskan 2005, Syrianska FC 2011–2013. Båda har sedan 2006 hemmaplan på samma anläggning i Geneta. Två klubbar från samma stad, med samma gräs och olika läktare, är inte en kuriositet — det är hur en stad ser ut när två berättelser om samma folk ryms i den.

Vardagen

I praktiken märks historien i butiker, bagerier, restauranger och kyrkor, i vilka språk man hör på Stora torget och i att stadens matkultur inte är den som beskrivs i turistbroschyrer om Mälardalen. Det är en av få svenska städer där det inte krävs någon förklaring.